Vad är selektiv mutism?
Ebba Zettergren
thim07

Selektiv mutism klassificeras som en ångestdiagnos. Barnen har generellt ett fullt fungerande språk i hemmet tillsammans med familjemedlemmar, medan man inte klarar av att tala och svara i skolan eller andra sociala situationer. Barnen vill inget hellre än att prata, men kan inte på grund av ett ångestpåslag.

Vilka är kännetecknen?

Diagnosen upptäcks oftast när barnet är i förskoleålder, omkring tre eller fyra år gammalt. Barnet pratar kanske som vanligt hemma men är helt tyst på förskolan. I början är det lätt att tro att barnet är blygt, men om problemen håller i sig i någon månad utan framsteg kan det vara SM. Då är det viktigt att personal på förskolan signalerar detta till barnets föräldrar som får ta ställning till om de ska kontakta vården.

Vilka fler hinder kan förekomma?

Det är inte ovanligt med sömnsvårigheter, separationsångest och andra fobiska symtom. En del barn kan uppleva att deras egen röst låter konstigt, medan andra går in i kortare depressioner med ångestpåslag och nedstämdhet. När barnen inte kommunicerar med vuxna blir det lätt missförstånd. Barnen kan uppfattas som nonchalanta eller oartiga när de inte svarar.

Ibland leder diagnosen till inlärningssvårigheter i skolan. Barn med SM har generellt svårigheter att nå upp till målen kring verbal kommunikation. De flesta elever med SM förmår inte att be om hjälp när de inte förstår en uppgift, eller att signalera när de gör sig illa eller behöver gå på toaletten. Andra kan falla offer för grupptryck eller mobbning. Utan rätt bemötande och hjälp kan barnen komma efter i sin sociala utveckling med jämnåriga och riskerar att möta ett utanförskap.

Det heter ”selektiv” mutism. Betyder det att barnen pratar bara när och om de vill?

Nej. ”Selektiv” ska inte tolkas som att barnet väljer utan snarare att det visar sig selektivt, det vill säga inte i alla situationer. Det råder dock delade meningar kring namnet både i Sverige och internationellt, där vissa skulle föredra ett namnbyte till Situational Mutism – eller situationsbunden mutism på svenska.

Hur vanlig är diagnosen?

Resultaten varierar i olika undersökningar, men man tror att nära 1 av 100 barn uppfyller kriterierna för SM. Mörkertalet kan vara stort.
Enligt forskning förekommer diagnosen något oftare hos flickor och är även mer vanligt förekommande hos flerspråkiga barn.